Spökprästgården i Borgvattnet
Borgvattnet är en liten by i Jämtland, belägen cirka 10 mil nordost om Östersund. I byn hittar man den gamla prästgården, som blivit känd som Sveriges mest hemsökta hus på grund av en lång rad mystiska och skrämmande händelser.
År 1876 stod prästgården klar, och den första prästen, Per Johan Strindberg, flyttade in med sin familj. Efter Strindberg har många präster avlöst varandra, men det var först 1927 som den första märkliga händelsen inträffade. Då vittnade prästen Nils Hedlund om hur hans tvätt plötsligt rycktes loss från torklinan på vinden. Många tror att det kan ha varit Nils avlidna mor, Märta, som orsakade den mystiska aktiviteten. Märta avled tragiskt vid 30 års ålder efter en förlossning i prästgården. Eftersom marken var för frusen för att gräva en grav, förvarades hennes kropp en tid i Gula Rummet. Det sägs också att Nils far, Per Hedlund, inte kunde släppa taget om sin älskade fru och behöll hennes kropp i huset långt efter hennes död.
År 1930 berättade prästen Rudolf Tängdén om en skrämmande upplevelse han haft på prästgården. Han såg en grå kvinnofigur i matsalen på nedervåningen, en gestalt som han senare kallade ”den grå damen”. Åren gick och 1936 rapporterade även prästen Otto Lindgren om fotsteg och dörrar som öppnades på gården – trots att han var där ensam. Spökerierna fortsatte och blev mer skrämmande varje år. Trots dessa händelser valde både prästerna och Svenska kyrkan att hålla tyst och förneka alla rykten om spökerierna.
Tystnaden bröts 1947 när en journalist på Länstidningen Östersund fick nys om spökerierna. Journalisten kontaktade prästen Erik Lindgren, som vid den tiden var präst i Borgvattnet. Han ställde upp på en intervju och berättade om sina egna upplevelser på prästgården. Det var sensationellt att en präst talade öppet om spökerier – särskilt eftersom ordet ”spöken” inte var vanligt på den tiden, då man istället talade om själar och andar.
Erik Lindgren berättade om hur han hörde ljud som lät som att någon släpade tunga föremål över golvet, trots att han varken hade möbler i bostaden och övervåningen var tom. Kort därefter hörde han fotsteg och stampande på bron utanför gården, men när han gick för att öppna dörren var det helt tomt utanför. Han kände sig ofta iakttagen och upplevde att någon satt bredvid honom. Han började noggrant dokumentera alla konstiga händelser på gården. En gång, när han satt och läste en bok, ryckte något plötsligt i hans gungstol, vilket fick honom att kastas framåt och falla till golvet. Han satte sig i stolen igen, men samma kraft upprepades och han föll till golvet igen. Till slut blev spökerierna så vardagliga att Erik inte längre skrev ner alla händelser. Biskop Torsten Bohlin bekräftade senare prästens uppgifter. Efter flera års upplevelser beordrades en vetenskaplig undersökning av prästgården, vilket bidrog till att huset fick sitt rykte som ”Sveriges mest hemsökta hus”.
Nyheten om Erik Lindgrens upplevelser spred sig snabbt och Spökprästgården väckte stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Flera präster och gäster som varit på gården började nu berätta om sina egna upplevelser. Tidningar publicerade vittnesmål om fotsteg, osynliga skepnader och märkliga ljus som tändes och släcktes av sig själva. Bland annat berättade stiftssekreteraren Inga Flodin om en händelse i det rum som idag kallas Gråterskornas Rum. Under en tjänsteresa vaknade Inga mitt i natten och kände sig iakttagen. Hon såg tre gestalter sitta och stirra på henne från en soffa mittemot sängen. När hon tände lampan var de fortfarande där, och hon såg att det var tre sorgsna damer klädda i svart, lila och grått. Den gråklädda kvinnan såg ut att vara djupt sorgsen, med svullna, rödsprängda ögon. Det var samma gestalt som prästen Rudolf Tängdén hade sett flera år tidigare, fast på nedervåningen.
Gungstolen, som Erik Lindgren använde, blev senare rikskänd genom SVT:s populära program Hylands Hörna, där kända personer som Sickan Karlsson och Simon Brehm provsatt stolen. Senare köpte Povel Ramel gungstolen, men 1981 köptes den tillbaka till Borgvattnet av köpmannen Erik Brännholm, som hade ägt prästgården sedan 1970 och ansåg att stolen hörde hemma där. Brännholm gjorde om prästgården till hotell och införde diplom för de som vågade övernatta. Redan första sommaren, när prästgården öppnades för allmänheten, besöktes den av 5000 personer.
I över 50 år har Borgvattnets Prästgård varit en välkänd sevärdhet i Jämtland, lockande både svenska och utländska besökare. Än idag kan man boka rum eller hela huset för övernattning och få ett diplom – om man vågar. Prästgården erbjuder även möjligheten att följa med på guidade turer, besök med dagsentré samt delta i minievent och digitala spökjakter. Det finns också ett välbesökt sommarcafé där den omtyckta spökvåfflan serveras, en liten shop med souvenirer och hantverk, samt en loppis vid gården.
Sedan 2018 har prästgården ägts av LaxTon Ghost Sweden, ett svenskt paranormalutredningsteam. De äger också Vandrarhemmet i Borgvattnet, Karl Palms Gård, som sägs vara minst lika hemsökt och ligger ca 400 meter från prästgården.